Ja här kommer jag och börjar klaga igen. Men ni måste förstå att det är här jag kan skriva av mig när jag behöver. På onsdag ska jag på möte med båda mina målsmän och jag ser inte fram emot det. Men jag tänker gå iaf, för att visa att jag är bättre.
Och nu kommer jag med samma sak som i något inlägg längre ner, men jag förstår inte hur vissa människor tänker när dom säger att jag inte får träffa han jag älskar, han som jag vill spendera hela mitt liv med, han som jag ger all min kärlek med. Jag menar, vad i helvete?! Hur fan tänker man. Förstår dom inte att JAG blir sårad när dom gör så. Att dom inte kan tänka sig in i min sits eftersom alla är myndiga och det inte kan hända. NÄHÄ, MEN VAD FAN SPELAR DET FÖR ROLL OM JAG ÄR MYNDIG ELLER INTE?! Dom kan inte säga att jag inte får träffa han mer än två gånger i veckan och inte ens sova hos honom! Jag kokar av ilska. Hur fan tänker man när man gör så? Och när jag säger att jag vet att det är han som får mig att må bra och inte tvärtom! Man kan väl förihelvete ge det en chans iaf, se hur det går om jag får träffa honom när jag vill och låta mig sova hos honom några gånger i veckan.
JAG VET ATT DET ÄNDA SOM FÅR MIG ATT MÅ DÅLIGT NU ÄR ATT JAG INTE FÅR TRÄFFA HAN JAG ÄLSKAR MER ÄN BARA TVÅ GÅNGER I VECKAN. Hur... Jag... Jag kan inte uttrycka mig för jag är så förbannad. Jag hoppas att någon läser det här och förstår vad jag menar!