Okej, alltså .. de känns som jag döljer väldigt mycket för mig familj.
Jag säger "Nej jag har inte ångest .. " Sanningen är att ångesten bara flödar över mig. Oron i magen slutar aldrig .. Osäker så de bara skriker om de. Jag känner mig rädd och liten. Jag vågar inte längre stå på mig själv. Förut, de va som jag inte va rädd för någonting. Jag gick mig väg & stod någon i vägen blev hon/han bortknuffad. Men nu är de som att jag inte har nångon styrka kvar till att knuffa bort hon/han ur min väg. Det blir för mycket, ångest, oro, osäkerhet. Jag och tillochmed gått ner skit mycket i vikt. Vad är de som händer med mig ? De är som jag inte känner min kropp längre. Jag pallar knappt stå på mina egna ben. Jag måste vara säker på att de alltid finns folk vid min sida som ger mig styrka och ork.
Men för tillfället har jag ingen ork alls .. känner inte för att gå upp och göra mig iordning på morgonen. Vill bara ligga kvar i sängen hela dagen och ruttna bort.
Tårarna vajre kväll bara rinner och rinner, dom vill inte sluta. Jag kan inte riktigt förklara hur jag mår. Livvet är ju en berg-och-dalbana. Imorgon kanske de är skit braoch allt är prima och jag bara älskar livet. Men nu .. behöver jag ens säga att jag inte pallar längre ?
Trycket blir fört hårt, mamma är orolig för mig och Malin och alla är de ..
Jag orkar inte med skolan, all jävla press. Det blir för mycket.
Vänner förendras och allt gör de !
Vet ni vad jag önskar ? Jag önskar att jag var liten, jag önskar att mamma stoppade om mig varje kväll som förr. Att hon alltid kom in och gav mig en puss och sa god natt .. Hur ofta händer de nu att hon kommer och stoppar in mig och ger mig en puss i pannan och säger god natt ? - De händer aldrig.

Jag pallar bara inte med ångesten, ska jag ha kvar eller inte ? Är jag eller inte ?
Jag tror inte att jag är tillräckligt stark att klara mig själv just nu & jag kommer nog inte klara mig själv på ett tag. Jag behöver någon som trycker på mig, alltså, som pushar mig och säger "Du klarar de här lätt, de är ingen match för dig, Lina. Du klarar de här!"