Vad fan hände igår egentligen? Från ingenstans så smsar du mig och påstår att du älskar mig? Från ingenstans så kommer du tillbaka, och sen vänder du bara helt och säger 'nej men jag mena som tjejkompis, jag har ju tjej.' Och innan det skrev du 'Så du menar att du inte är kär i mig längre?' Vadå jag inte är kär i dig? Vad fan menar du med allt du säger? Du har problem, att du inte kan se det själv. Du måste ha någon att kontrollera och du tror att du kan göra det med mig nu bara för att du kunde göra det förut. Jag sätter ner min fot här och nu, du kan inte kontrollera mig längre. Jag har insett nu att jag är värd någon bättre, någon som älskar mig som jag är och inte vill ändra mig hur som helst. Någon som älskar mig för den jag är. Jag vill finna min lycka, men det är inte lätt när du tror att du kan komma och gå precis som du vill. Låt mig vara, jag vill inte ha någonting med dig att göra längre. Du är för mycket, du tror att du kan göra vad som helst. Jag tror att du är så för att ingen att satt en gräns och visat att du inte får hålla på så som du gör. Men jag gör det nu och jag hoppas innerligt att du tar åt dig av det jag skriver för du kan inte hålla på så här. För i slutändan kommer du inte ha någon kvar och då kommer du komma krypandes tillbaka. Det funkar inte tyvärr. Det är ingen som kommer orka med dig längre när du ska hålla på så här.